I-landsproblem

Så många dumheter man kan få för sig att ha ångest över.

Är det för att jag inte har något bättre att göra som jag spenderar en söndagseftermiddag liggandes i fosterställning på min säng, krisandes för att jag har för många lägenheter att välja bland?

Eller är det kanske bara en oföränderlig del av min personlighet? Att ha ångest. Eller möjligen att inte kunna fatta beslut.

Jag vet inte. Men jag läser vidare i Pappa Goriot och Röda Rummet (jag har för tillfället för många böcker att läsa, så det här med att läsa en bok i taget funkar inte längre) och knaprar på minimorötter.